Teknikmedvetna eller teknikberoende? Vad vill du att dina barn ska vara?

Teknik är toppen! Som anställd på ett teknikföretag har jag inga invändningar mot det påståendet. Men när jag tänker på mina barn som ofta är som fastklistrade vid sina skärmar och min yngsta son som är närmast beroende av Fortnite, så ställs jag inför ett dilemma. Å ena sidan vill jag uppmuntra dem till att bli teknikkunniga och göra dem redo för ett samhälle som kommer att vara ännu mer teknikorienterat än dagens samhälle. Å andra sidan vill jag undvika att de blir beroende av teknik och därmed missar aktiviteter som sport och musik, den typ av aktiviteter som lär dem färdigheter som fortfarande kommer att vara viktiga framöver – kanske till och med ännu viktigare än tidigare.

Idag ser vi hur skolor och andra utbildningsinstitutioner använder sig av teknik i allt högre utsträckning. Ett bra exempel är de så kallade MOOC (Massive Open Online Course), där utbildningen är öppen för alla via webben, oavsett var i världen de befinner sig. Idag kan vi kan inte bara arbeta närsomhelst, varsomhelst och på så gott som vilken enhet som helst – detsamma gäller även lärande och utbildning.

På Georgia Institute of Technology (Georgia Tech) har de tagit detta ett steg längre. Studenterna får såväl uppgifter som svar på sina frågor av en artificiell lärarassistent. Assistenten kan svara på enklare frågor, vilket frigör tid hos läraren att svara på de mer komplexa frågorna. Detta är ett bra exempel på hur artificiell intelligens (AI) kan stötta undervisningen på ett naturligt sätt.

Utöver att hitta bra sätt att använda ny teknik i utbildningssyfte, bör vi också fokusera på att lära barn hur de bäst använder tekniken. Det är viktigt att kunna göra det på ett smart sätt, och att kunna anpassa sig till den otroligt snabba teknikutvecklingen. Vi måste inse att vi aldrig är färdiglärda, om vi vill överleva i dessa snabbrörliga tider. Det är viktigt för våra barn att ta med sig: skolan är aldrig slut.

Det finns mycket som talar för utökad användning av teknik i skolan – och ett utökat fokus på hur det görs. Men jag delar också Jack Mas, grundaren av e-handelsplattformen Alibaba, syn på saken. Han argumenterar för att barn och särskilt utbildningsväsendet borde fokusera mer på kreativitet, teamarbete och att utveckla kommunikativ och emotionell kompetens. Han menar att vi behöver differentiera oss från datorer och robotar eftersom vi inte kan tävla med dem när det kommer till faktisk kunskap. Vi behöver därför fokusera på sociala och mjuka värden i ung ålder genom att göra sådant som sporta – och få utlopp för vår kreativitet genom att måla, spela musik, läsa, vara utomhus och så vidare.

Detta backas av en rapport från McKinsey, som konstaterar att vi i framtiden kommer att spendera mer tid på aktiviteter som maskiner är mindre kapabla till, som att hantera människor och kommunicera med andra. Vi kommer att spendera mindre tid på förutsägbara fysiska aktiviteter och på att samla in och processa data – områden där maskiner redan presterar bättre än människor. Vi står alltså inför ett skifte vad gäller vilka kunskaper och färdigheter som kommer att krävas av oss. Social och emotionell kompetens, avancerade kognitiva förmågor, som logiska resonemang och kreativitet kommer att bli viktigare. Det är trots allt kreativitet som skiljer oss från maskiner.

Jag läste nyligen att Bill och Melinda Gates barn inte har smartphones och endast använder den dator de har i sitt kök. Även Steve Jobs begränsade sina barns användning av teknik i hemmet. Fler och fler föräldrar i Silicon Valley gör likadant och vissa skickar till och med sina barn till så kallade ”low-tech”-skolor där de lär sig färdigheter som att samarbeta och respektera varandra.

Kanske inspireras de av det finska skolsystemet, som fokuserar på att utveckla mjuka kompetenser. Barn under 7 får ingen formell utbildning – istället får de tid att leka, vara fysiskt aktiva och kreativa. Under flera år har finska studenter rankats som några av världens bästa i vetenskap, matte och läsning enligt Program for International Student Assessment (PISA).

En sak som utmärker det finska skolsystemet är att man ser jämlikhet som det allra viktigaste. Det betyder att det inte finns någon konkurrens mellan skolor eller studenter och alla skolor håller samma nivå, oavsett var i landet de ligger. Man använder inga standardiserade tester och lärare undervisar inte med det enda syftet att få studenter att klara ett prov. Istället förbereds barnen att lära sig hur man lär sig.

Samtidigt som man i andra delar av världen inkorporerar mer och mer teknik i undervisningen, föredrar man alltså i Finland en skolmiljö med ytterst lite teknik. Så kallad ”edtech” används enbart om det passar in i läroplanen.

Hur ser du på saken? Som förälder, hur hanterar du detta dilemma och hur får du till en balanserad teknikanvändning? Hur gör du dina barn teknikkunniga utan att de blir beroende? Vilken roll spelar detta i våra skolor?

//Jason Ward, Senior Director & GM Enterprise Nordics på Dell EMC

About the Author: Dell Technologies